Och Gud svarade

Jag bad Gud om ett barn. Jag bad Gud om många saker; om kärleken, lyckan, gemenskapen men framför allt bad jag Gud om att få bli förälder. Men jag var infertil. Jag är infertil. Och jag fortsatte be.

Man kan argumentera att jag inte bara bad: Jag bad, bönföll, krävde, förbannade, skrek och stampade med fötterna i marken inför ett öde som verkade oöverstigligt. Jag fick ett halvt barn, en ofärdig liten pojke som fortfarande saknas – kanske mer för varje dag hon lär mig om allt han kunde ha blivit men aldrig blev. Guden som för någon blir ett stöd i ett förtvilat liv var möjligen någon jag tog upp kryckan för och jagade efter tjutande som en banshee. Jag kände mig så lurad, förrådd, ensam. Men i själva förtvivlan visade jag också för mig själv upp hur grundmurad min tro var.

Så jag fortsatte bönfalla, gråta, tjata… Nu är jag här. Hon är här. Vi är bortom det omöjliga. Kampen är över och helandet kan börja. Min Gud har svarat. Och hon har ett namn.

14 reaktioner till “Och Gud svarade

  1. Det var ett tag sedan jag tittade in här för förlorade alla mina bokmärken när jag bytte dator. Men va roligt att din lilla är här nu! Och visst är det omvälvande? Det är så väldigt jobbigt samtidigt som väldigt härligt och så har man ju de där babyblues-hormonerna precis efter förlossningen, så jag låg och grät varje dag och lyssnade på snyftiga sånger och såg på snyftiga filmer och grät ännu mer, fast var inte deppig utan bara väldigt känslosam åt alla håll och kanter.
    Jag bad också till Gud först, och när det inte hjälpte sa jag istället till Gud: nu tänker jag fortsätta och fortsätta försöka tills jag får ett barn, och så gjorde jag ett dokument på datorn där jag skrev upp tjugo punkter som alla symboliserade ett försök (för jag blir gravid men får sedan missfall, så de tjugo punkterna skulle då alltså vara tjugo missfall då), men när jag gjorde i ordning det dokumentet fick jag ett foster som stannade inom mig! Så nån kanske lyssnade 🙂 Nej, men det är nog bra att inte ge sig..

  2. Hon är här.
    Hon har ett vacker namn som väcker tårar.
    Hon har en mamma som tackar Gud, och som genom den tacksamheten kommer berätta att ”du är längtad, du är älskad.”

  3. Vilken fin och passande namn!! Och det var roligt att träffa henne, om lite fort, på mässan. Kram till er

Lämna en kommentar