Jag loggade in idag för att hämta upp donatoruppgifterna till min nu snart 11-åriga dotter. Så många minnen. Och så mycket som har förändrats sedan sist. Embryodonation är tillåtet (men genomförs inte), dubbeldonation genomförs, singlar får behandling.
Och jag har lämnat storstaden, bor på en ö där jag äger ett hus tillsammans med min tonårskärlek och våra 4(!!) ungar. På nyårsafton, på dagen 25 år sedan den första kyssen, blev hon min fru. Och någonstans därinne finns fortfarande drömmen om ett femte barn. Det finns sådant jag inte kunnat drömma när jag reste till Danmark för första gången för 16 år sedan. Livet är magiskt.
Väv av drömmar 